Påsken är slut, men man behöver ju inte hälla ut påskölen för det. Nåt ska man dricka när man tittar på fotboll på TV.
Efter att Ahle Påsköl från Ahlafors fått högsta betyg av Thomaz Grehn i Göteborgsposten var jag bara tvungen att köpa några flaskor och prova.
Mina tidigare korta möten med Ahlafors (Ahlafors Ljusa och Ahle Ale) har varit sådär, ett par gånger har ölen varit mer än lite syrliga och hamnat i slasken, men det var ett tag sedan. Och deras påsköl har jag inte druckit på några år.
Ahlafors Påsköl som enligt bryggeriet är ett överjäst helmaltsöl av bocktyp skummar vilt vid upphällningen, något som jag tycker är typiskt för Ahlafors. Färgen är mörkt brun och skummet relativt tjockt och inbjudande, nästan gräddigt när det väl lagt sig. Det doftar milt av bränd choklad och något som jag inte kan sätta ord på. Kolsyran är det första som slår mig när jag smakar ölet, alldeles för mycket kolsyra! Det smakar choklad med lite kaffetoner och smörkola. Jag skakar bort en del kolsyra och smakar igen. Bättre! Malten dominerar helt klart i den här påskölen, humlen får kompa med sin bas lite vid sidan om. Den angenäma smaken sitter kvar i gommen länge.
Det här är en av de trevligaste upplevelserna jag haft med öl från Ahlafors, helt klart en av de bättre påskölen. Full pott får den dock inte, men det får inte heller någon av de andra påskölen. Jag dricker upp de flaskorna jag har kvar och sen finns det så mycket mer spännande än påsköl att dricka.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar