söndag 28 mars 2010
Öltips i New York?
På torsdag tar jag med frun över pölen för en vecka i New York. Hennes julklapp från undertecknad. Vi ska bland annat gå på ett par musikaler på Broadway, frun älskar musikaler. Hockey i Madison Square Garden blir det också, det gillar jag. TV-publik ska vi vara också, på inspelning av Martha Stewart Show och det är inte jag som tagit initiativet till det. Naturligtvis blir det även tid för lite ölrelaterade aktiviteter. New Beer Distributors och Rattle 'N' Hum är inbokade, men det kommer finnas tid till mer ölorientering. Någon som har tips på pubar, ölbutiker och andra öletablissemang? Gärna lite anoorlunda och/eller utanför Manhattans citykärna.
fredag 26 mars 2010
Lugn dag på Magnolia Brewpub
Dagen efter dubbel-ipa-festival på The Bistro. Dagen före Sour Monday på Triple Rock och Jupiter i universitetsstaden Berkeley. En trötthet som slagit till efter en närmare dygnslång resa följt av tre kvällars och två dagars ölprovande och kalasande. Inga planer för dagen. Kvällen planerad på Toronado med Port Berwing/Lost Abbey night.
Vad göra?
Ta en promenad till att börja med så att det inte slutar med total koma på hotellrummet, det finns alldeles för mycket att se och göra (läs: dricka öl) för att det ska hinnas med. Vackert väder dessutom. Jacka av, t-shirt på, nästan synd att shortsen inte var nedpackade i väskan, ut i solskenet!
En stund i alla fall, för efter ett par timmars promenad och besök på bland annat ölbutiken Healthy Spirits hade tröttheten dämpats, magen började kurra och strupen var torr. Dags för både solid och flytande föda alltså! Magnolia låg inte särskilt långt borta, jag hade aldrig varit där och februari på Magnolia innebär Strong Beer Month som de samkör med 21st Amendment. Givet att prova!
Insåg efter att ha studerat ölmenyn för dagen att det här kunde gå käpprätt åt...om inte största försiktighet iakttogs. 4 standaröl på fat, 6 öl i konceptet Strong Beer Month samt 4 öl på cask.
Jag var kanske lite trött ändå...för av någon anledning började jag med att beställa in ett glas av Promised Land Imperial IPA, samtidigt som en Fried Flounder Sandwich beställdes.Smart. En DIPA med brutal beska som dagens första öl med planer på att prova fler, kanske någon med lägre alkoholhalt och subtila smaker. Nåväl. Ölen doftade helt underbart tropisk humle, grönt, färskt, gott, och jag kunde inte låta bli att mungiporna drogs uppåt i ett litet leende. Den smakade också gott, men var FÖR brutalt besk, så att läpparna nästan domnade bort. Den rann ner i strupen relativt snabbt och utan att jag protesterade. Maten kom in. Som andra öl tog jag ett glas Smokestack Lightning Imperial Stout. Okej, har man börjat stort och starkt är det väl lika bra att fortsätta på den inslagna banan.
Plattfisksmackan lyckades faktiskt bryta igenom både humlechocken och de kraftiga kaffetonerna i imperial stouten och smakade riktigt gott. Snygg var maten också. Såg mer ut som när man går på finrestaurang och inte på pub. Det verkar vara lite åt det hållet Magnolias kök satsar: Mindre portioner, lite dyrare, vackra uppläggningar och spännande kombinationer. Måste nog säga att jag gillar både konceptet och deras mat. Åt här två gånger till och blev inte besviken någon gång.
Halvvägs genom min Smokestack gjorde sig alkoholen sig påmind. Inte i smaken, utan i min kropp genom en sån där liten avslappnande känsla. Drack upp och insåg att det nog inte var särskilt smart att beställa in en till tioprocentare. Lät paletten vila en stund medan vatten konsumerades och en tidning lästes, för att sedan avsluta lunchen med en Cole Porter på cask. Trots att jag misshandlat mina egna smaklökar med humle i överflöd, alkohol och tunga smaker var den här riktigt god! Med sina 4,8 % alkohol var den oväntat fyllig, närmast kolsvart i färgen med ett fint, gräddigt, brunt skum. Gott!
Ut i solen igen, fulltankad med energi (eller full och tankad kanske...) för en eftermiddags upptäcktsfärd. Senare på kvällen var det planerat ett antal öl på Toronado, det blev två innan jag inte klarade av trängseln och ljudvolymen där inne längre, Yellow Bus och Veritas (vilken årgång av de tre som serverades vet jag inte dock...det var svårt att göra sig hörd där inne). Tacksam för att ha fått prova Yellow Bus på fat och väldigt trött lunkade jag tillbaka mot hotellet för en lång natts välförtjänt sömn.
Vad göra?
Ta en promenad till att börja med så att det inte slutar med total koma på hotellrummet, det finns alldeles för mycket att se och göra (läs: dricka öl) för att det ska hinnas med. Vackert väder dessutom. Jacka av, t-shirt på, nästan synd att shortsen inte var nedpackade i väskan, ut i solskenet!
En stund i alla fall, för efter ett par timmars promenad och besök på bland annat ölbutiken Healthy Spirits hade tröttheten dämpats, magen började kurra och strupen var torr. Dags för både solid och flytande föda alltså! Magnolia låg inte särskilt långt borta, jag hade aldrig varit där och februari på Magnolia innebär Strong Beer Month som de samkör med 21st Amendment. Givet att prova!
Insåg efter att ha studerat ölmenyn för dagen att det här kunde gå käpprätt åt...om inte största försiktighet iakttogs. 4 standaröl på fat, 6 öl i konceptet Strong Beer Month samt 4 öl på cask.
Jag var kanske lite trött ändå...för av någon anledning började jag med att beställa in ett glas av Promised Land Imperial IPA, samtidigt som en Fried Flounder Sandwich beställdes.Smart. En DIPA med brutal beska som dagens första öl med planer på att prova fler, kanske någon med lägre alkoholhalt och subtila smaker. Nåväl. Ölen doftade helt underbart tropisk humle, grönt, färskt, gott, och jag kunde inte låta bli att mungiporna drogs uppåt i ett litet leende. Den smakade också gott, men var FÖR brutalt besk, så att läpparna nästan domnade bort. Den rann ner i strupen relativt snabbt och utan att jag protesterade. Maten kom in. Som andra öl tog jag ett glas Smokestack Lightning Imperial Stout. Okej, har man börjat stort och starkt är det väl lika bra att fortsätta på den inslagna banan.
Plattfisksmackan lyckades faktiskt bryta igenom både humlechocken och de kraftiga kaffetonerna i imperial stouten och smakade riktigt gott. Snygg var maten också. Såg mer ut som när man går på finrestaurang och inte på pub. Det verkar vara lite åt det hållet Magnolias kök satsar: Mindre portioner, lite dyrare, vackra uppläggningar och spännande kombinationer. Måste nog säga att jag gillar både konceptet och deras mat. Åt här två gånger till och blev inte besviken någon gång.
Halvvägs genom min Smokestack gjorde sig alkoholen sig påmind. Inte i smaken, utan i min kropp genom en sån där liten avslappnande känsla. Drack upp och insåg att det nog inte var särskilt smart att beställa in en till tioprocentare. Lät paletten vila en stund medan vatten konsumerades och en tidning lästes, för att sedan avsluta lunchen med en Cole Porter på cask. Trots att jag misshandlat mina egna smaklökar med humle i överflöd, alkohol och tunga smaker var den här riktigt god! Med sina 4,8 % alkohol var den oväntat fyllig, närmast kolsvart i färgen med ett fint, gräddigt, brunt skum. Gott!
Ut i solen igen, fulltankad med energi (eller full och tankad kanske...) för en eftermiddags upptäcktsfärd. Senare på kvällen var det planerat ett antal öl på Toronado, det blev två innan jag inte klarade av trängseln och ljudvolymen där inne längre, Yellow Bus och Veritas (vilken årgång av de tre som serverades vet jag inte dock...det var svårt att göra sig hörd där inne). Tacksam för att ha fått prova Yellow Bus på fat och väldigt trött lunkade jag tillbaka mot hotellet för en lång natts välförtjänt sömn.
måndag 22 mars 2010
Hopsan!
Det är namnet på min senaste hembryggda india pale ale. Jag tycker den blev riktigt lyckad och kommer byta bort några flaskor och bjuda på när tillfälle ges. Så här ser i alla fall receptet ut:
Hopsan!
OG: 1062
ABV: 6,4 %
IBU: 59
Volym: 20 liter
Koktid: 75 min
Bryggdatum: 2010-01-23
Tappdatum: 2010-02-20
Malt
4 kg pale alemalt (Weyermann)
0,5 kg Wienermalt (Weyermann)
0,5 kg Carapils (Weyermann)
0,5 kg Caraamber (Weyermann)
Humle
10 g Columbus (pellets 14,2%) 60 min
10 g Pacific Gem (pellets 14,4 %) 30 min
25 g Riwaka (kottar5,1%) 20 min
20 g Cascade (kottar 7,8 %) 15 min
20 g Pacific Gem (pellets 14,4 %) 5 min
20 g Riwaka (kottar5,1%) 5 min
35 g Centennial (kottar 9,5%) 2 min
10 g Pacific Gem (pellets 14,4 %) 0 min
30 g Riwaka (pellets 5,9%) 0 min
Torrhumlad med 70 g Riwaka (kottar) och 100 g Nelson (pellets) 18 dagar i sekundären.
Jäst
Safale US-05
Mäskning m m
Försockringsrast 69 grader 70 min. Utmäskning 78 grader. Lakning med 77-gradigt vatten, lakat ur 25 liter under 60 min. Primärjäsning 16 grader i 10 dagar. Tappad till sekundär, torrhumlad i 18 dagar. 18 liter tappat på flaska, primat med 100 gram strösocker.
Vet inte om Amarillo skulle passa i den här humleprofilen, men jag tänkte ge mig på att brygga en Hopsan! #2 med lite högre beska samt torrhumla med just Amarillo. Nåja, det är väl bara att prova!
Hopsan!
OG: 1062
ABV: 6,4 %
IBU: 59
Volym: 20 liter
Koktid: 75 min
Bryggdatum: 2010-01-23
Tappdatum: 2010-02-20
Malt
4 kg pale alemalt (Weyermann)
0,5 kg Wienermalt (Weyermann)
0,5 kg Carapils (Weyermann)
0,5 kg Caraamber (Weyermann)
Humle
10 g Columbus (pellets 14,2%) 60 min
10 g Pacific Gem (pellets 14,4 %) 30 min
25 g Riwaka (kottar5,1%) 20 min
20 g Cascade (kottar 7,8 %) 15 min
20 g Pacific Gem (pellets 14,4 %) 5 min
20 g Riwaka (kottar5,1%) 5 min
35 g Centennial (kottar 9,5%) 2 min
10 g Pacific Gem (pellets 14,4 %) 0 min
30 g Riwaka (pellets 5,9%) 0 min
Torrhumlad med 70 g Riwaka (kottar) och 100 g Nelson (pellets) 18 dagar i sekundären.
Jäst
Safale US-05
Mäskning m m
Försockringsrast 69 grader 70 min. Utmäskning 78 grader. Lakning med 77-gradigt vatten, lakat ur 25 liter under 60 min. Primärjäsning 16 grader i 10 dagar. Tappad till sekundär, torrhumlad i 18 dagar. 18 liter tappat på flaska, primat med 100 gram strösocker.
Vet inte om Amarillo skulle passa i den här humleprofilen, men jag tänkte ge mig på att brygga en Hopsan! #2 med lite högre beska samt torrhumla med just Amarillo. Nåja, det är väl bara att prova!
söndag 21 mars 2010
Double IPA Festival @ The Bistro
Det går visst inte så snabbt för mig att få upp några inlägg från februari månads ölspektakel i och runt San Francisco, ska försöka bättra mig och få upp tempot lite!
Nåväl. Lördag 6 februari var det dags för en av många höjdpunkter under San Francisco Beer Week, nämligen dubbel-IPA festivalen på The Bistro, en liten krog i Hayward strax utanför San Francisco.The Bistro startades 1994 av paret Vic och Cynthia Kralj och de driver fortarande krogen med stor entusiasm. De har genom åren arrangerat små "festivaler" och flera har blivit årligen återkommande. IPA-festivalen hölls för tolfte året i rad i fjol, dags för den trettonde i ordningen i augusti, Barrel Aged Festival är i år inne på sin fjärde uppsättning och Double IPA Festival firade i år tioårsjubileum.
En kall och regntung morgon lovade inte särskilt gott när jag satte mig på BART för en 15 minuters tågresa till Hayward. Regnjacka på. Lätt duggregn när jag god tid kom till The Bistro vid halv elva där festivalen skulle köra igång klockan 11 och hålla på i 8 timmar. Jag träffade direkt ratebeerianen och Hop Press skribenten Ken Weaver som jag umgåtts med dagen innan på Russian Rivers bryggeripub.Allt var tydligen redan klart för servering så biljettförsäljning, utdelning av provningsglas och servering satte igång innan utsatt tid. För 35 dollar ingick glas och fem provningsbiljetter, ytterligare 15 dollar för tio biljetter till. Hela 58 olika öl ingick i årets uppställning! Hmm...vad börjar man med då? Finns inte en chans i världen att orka med så många alkoholstarka humlebomber på en och samma dag...Det var bara att köra igång! Första ölen blev, på rekommendation av Ken, Breakwater Brewings Maverick's Double IPA (en reinkarnation av Pizza Port Frank, samma bryggare och samma recept). En helt suverän västkust-dubbel-IPA som skulle visa sig bli svårslagen av de totalt 16 ölen jag till slut hann/orkade med, totalt nästan 2 1/2 liter munbedövande humlemonster!
Det lätta regnet gav med sig och himlen började långsamt spricka upp och det blev så småningom en riktigt skön eftermiddag med värmande sol isället för spöregnet som prognoserna talade om och det var tur, eftersom festivalen till stor del hålls på gatan utanför den relativt lilla puben.
Ölen serverades i små 15-centiliters glas, fyllda till toppen. Dessutom var alla öl på tok för kalla för att komma till sin rätt. Det var bara att värma upp, prata med någon i närheten och fördriva tiden en stund, för att sedan återgå till lite seriöst provande.Det var kanske tur att ölen serverades för kall, annars är jag nog rädd att skulle hållit ett allt för högt tempo i min iver att prova sånt som jag aldrig sett innan! Dessutom fanns en hel del sköna människor på plats, bryggare, ölnördar, hembryggare, barägare, ölbloggare.
Vilka öl provades sen då, efter Maverick's Double IPA (som för övrigt fick högsta betyg av mig)? Jo, i tur och ordning:
Lagunitas Hop Porno (klent med aromhumle, bättre smak, okej öl, 7/10)
Port Brewing Mongo IPA (tropiska frukter, god, värmande alkohol, 8/10)
Glacier Brewhouse Double IPA (grön humle, fin maltprofil, men mördande beska 6.5/10)
21st Amendment Two Lane Blacktop Imperial Black (mörkbrun, dagens skönaste doft?, spretar åt olika håll med humlebeska, jästighet, choklad, kaffe ,7/10)
Russian River Pliny the Younger (mmm...gott, 9.5/10)
Black Diamond Imperial IPA (ananas, persika, balanserad, god, 8/10)
Blue Frog The Big DIPA #3 (maltig, söt, 6/10)
Speakeasy IIIPA (härlig tropisk humlejuice i doften, något för söt, antydan till felsmaker, 7.5/10)
Stone Sublimely Self-Righteous Ale (härlig doft, humle, kaffe, blommor, cholkad, gott, 9/10)
Drake's Quasar (citrus, brödig, hallongodis, något klen beska, 7.5/10)
Drake's Hopocalypse (tallbarr, grapefrukt, ananas, besk, 9.5/10)
Drake's Denogginizer (härlig humleprofil, något för söt, 9/10)
Triple Rock IIMAXX (Tropiska frukter, peppar, gräs, skön beska, 9/10)
New Belgium Ranger IPA (känns mer som en vanlig IPA, tallbarr, frukt, 7.5/10)
Rubicon Hop Sauce (färsk humle, grapefrukt, mango, kryddig, 9/10)
Ja, det var de 16 av 58 som jag orkade med på de knappt sju timmarna jag var där. Det ska erkännas att jag var rätt humlebedövad efteråt och skulle nog inte velat hålla ett högre tempo än så. Nu kunde jag ända dricka mycket och låta smaklökarna vila en stund efter varje öl. Kände mig dock rätt nöjd med humlemonster för den här dagen och satte mig på första BART-tåget tillbaka till San Francisco och City Beer, där Ken Weaver och hans fru Ali hade varit med på en Alesmithprovning. Jag missade den provningen, men Ken såg till att det fanns kvar ett glas av fatet med Alesmith Barrel Aged Speedway Stout de hade på provningen och Craig på Citybeer hade precis kopplat på ett nytt fat med den vanliga Speedway, så jag fick chansen att parallellprova dessa båda Speedway. Tack till Ken och till Jessica från Alesmith som sparade ett glas till mig bara för att jag rest så långt, ända från Sverige! Den vanliga Speedway var jag inte särskilt imponerad av, tyckte det var FÖR mycket kaffe i smaken. BA Speedway imponerade dock, den var riktigt jävla bra! Skönt att bryta av också efter humlechocken tidigare på dagen. Kvällen fortsatte sedan med Ken, Ali och ölbloggaren Mark Dredge från England på Toronado, där det bland annat blev suröl från New Belgium innan vi vinglade åt olika håll i mörkret.
Hur gick det i tävlingen på dubbel-IPA festivalen då?
Guld: Pizza Port Carlsbad, Welcome Back Wipeout
Silver: Rubicon, Hop Sauce
Brons: Triple Rock, IIMAXX Imperial IPA
Folkets val: Russian River, Pliny the Younger
Nåväl. Lördag 6 februari var det dags för en av många höjdpunkter under San Francisco Beer Week, nämligen dubbel-IPA festivalen på The Bistro, en liten krog i Hayward strax utanför San Francisco.The Bistro startades 1994 av paret Vic och Cynthia Kralj och de driver fortarande krogen med stor entusiasm. De har genom åren arrangerat små "festivaler" och flera har blivit årligen återkommande. IPA-festivalen hölls för tolfte året i rad i fjol, dags för den trettonde i ordningen i augusti, Barrel Aged Festival är i år inne på sin fjärde uppsättning och Double IPA Festival firade i år tioårsjubileum.
En kall och regntung morgon lovade inte särskilt gott när jag satte mig på BART för en 15 minuters tågresa till Hayward. Regnjacka på. Lätt duggregn när jag god tid kom till The Bistro vid halv elva där festivalen skulle köra igång klockan 11 och hålla på i 8 timmar. Jag träffade direkt ratebeerianen och Hop Press skribenten Ken Weaver som jag umgåtts med dagen innan på Russian Rivers bryggeripub.Allt var tydligen redan klart för servering så biljettförsäljning, utdelning av provningsglas och servering satte igång innan utsatt tid. För 35 dollar ingick glas och fem provningsbiljetter, ytterligare 15 dollar för tio biljetter till. Hela 58 olika öl ingick i årets uppställning! Hmm...vad börjar man med då? Finns inte en chans i världen att orka med så många alkoholstarka humlebomber på en och samma dag...Det var bara att köra igång! Första ölen blev, på rekommendation av Ken, Breakwater Brewings Maverick's Double IPA (en reinkarnation av Pizza Port Frank, samma bryggare och samma recept). En helt suverän västkust-dubbel-IPA som skulle visa sig bli svårslagen av de totalt 16 ölen jag till slut hann/orkade med, totalt nästan 2 1/2 liter munbedövande humlemonster!
Det lätta regnet gav med sig och himlen började långsamt spricka upp och det blev så småningom en riktigt skön eftermiddag med värmande sol isället för spöregnet som prognoserna talade om och det var tur, eftersom festivalen till stor del hålls på gatan utanför den relativt lilla puben.
Ölen serverades i små 15-centiliters glas, fyllda till toppen. Dessutom var alla öl på tok för kalla för att komma till sin rätt. Det var bara att värma upp, prata med någon i närheten och fördriva tiden en stund, för att sedan återgå till lite seriöst provande.Det var kanske tur att ölen serverades för kall, annars är jag nog rädd att skulle hållit ett allt för högt tempo i min iver att prova sånt som jag aldrig sett innan! Dessutom fanns en hel del sköna människor på plats, bryggare, ölnördar, hembryggare, barägare, ölbloggare.
Vilka öl provades sen då, efter Maverick's Double IPA (som för övrigt fick högsta betyg av mig)? Jo, i tur och ordning:
Lagunitas Hop Porno (klent med aromhumle, bättre smak, okej öl, 7/10)
Port Brewing Mongo IPA (tropiska frukter, god, värmande alkohol, 8/10)
Glacier Brewhouse Double IPA (grön humle, fin maltprofil, men mördande beska 6.5/10)
21st Amendment Two Lane Blacktop Imperial Black (mörkbrun, dagens skönaste doft?, spretar åt olika håll med humlebeska, jästighet, choklad, kaffe ,7/10)
Russian River Pliny the Younger (mmm...gott, 9.5/10)
Black Diamond Imperial IPA (ananas, persika, balanserad, god, 8/10)
Blue Frog The Big DIPA #3 (maltig, söt, 6/10)
Speakeasy IIIPA (härlig tropisk humlejuice i doften, något för söt, antydan till felsmaker, 7.5/10)
Stone Sublimely Self-Righteous Ale (härlig doft, humle, kaffe, blommor, cholkad, gott, 9/10)
Drake's Quasar (citrus, brödig, hallongodis, något klen beska, 7.5/10)
Drake's Hopocalypse (tallbarr, grapefrukt, ananas, besk, 9.5/10)
Drake's Denogginizer (härlig humleprofil, något för söt, 9/10)
Triple Rock IIMAXX (Tropiska frukter, peppar, gräs, skön beska, 9/10)
New Belgium Ranger IPA (känns mer som en vanlig IPA, tallbarr, frukt, 7.5/10)
Rubicon Hop Sauce (färsk humle, grapefrukt, mango, kryddig, 9/10)
Ja, det var de 16 av 58 som jag orkade med på de knappt sju timmarna jag var där. Det ska erkännas att jag var rätt humlebedövad efteråt och skulle nog inte velat hålla ett högre tempo än så. Nu kunde jag ända dricka mycket och låta smaklökarna vila en stund efter varje öl. Kände mig dock rätt nöjd med humlemonster för den här dagen och satte mig på första BART-tåget tillbaka till San Francisco och City Beer, där Ken Weaver och hans fru Ali hade varit med på en Alesmithprovning. Jag missade den provningen, men Ken såg till att det fanns kvar ett glas av fatet med Alesmith Barrel Aged Speedway Stout de hade på provningen och Craig på Citybeer hade precis kopplat på ett nytt fat med den vanliga Speedway, så jag fick chansen att parallellprova dessa båda Speedway. Tack till Ken och till Jessica från Alesmith som sparade ett glas till mig bara för att jag rest så långt, ända från Sverige! Den vanliga Speedway var jag inte särskilt imponerad av, tyckte det var FÖR mycket kaffe i smaken. BA Speedway imponerade dock, den var riktigt jävla bra! Skönt att bryta av också efter humlechocken tidigare på dagen. Kvällen fortsatte sedan med Ken, Ali och ölbloggaren Mark Dredge från England på Toronado, där det bland annat blev suröl från New Belgium innan vi vinglade åt olika håll i mörkret.
Hur gick det i tävlingen på dubbel-IPA festivalen då?
Guld: Pizza Port Carlsbad, Welcome Back Wipeout
Silver: Rubicon, Hop Sauce
Brons: Triple Rock, IIMAXX Imperial IPA
Folkets val: Russian River, Pliny the Younger
En av många sköna människor jag stötte på.
En inbiten hembryggare och ölnörd som var här med sin fru.
En inbiten hembryggare och ölnörd som var här med sin fru.
Etiketter:
Double IPA Festival,
San Francisco Beer Week 2010,
The Bistro
söndag 14 mars 2010
En heldag på jobbet...
...men en rätt okej dag! Ska man sitta på jobbet en lördag är det mycket trevligare att dricka öl än att sitta och slita framför datorn. I går samlades Dempa, Rojo, Weine och undertecknad för att dofta på, prata om och framför allt dricka ett gäng blandade öl. Totalt 13 köpeöl och 8 hembrygder hanns med under de cirka åtta timmar vi satt till bords. En hel arbetsdag.
Kvällen innehöll en hel del toppar, några dalar och ett par besvikelser. Min rangordning av de tio bästa:
1 Fifty Fifty Eclipse Imperial Stout 2009 (Elijah Craig-fat)
2 Dark Lord 08
3 Cuvee de Tomme
4 Seven Imperial Stout, Bordeaux barrel
5 Uberhoppy
6 Beer Hop Breakfast
7 Black Xantus
8 Seven Imperial Stout, Niepoort barrel
9 Cohoho Imperial IPA
10 3767 Belgian IPA with Brett
Precis utanför topp tio, men riktigt goda och stabila öl, hamnar Hopsan! och Thornbridge Bracia. Aprihop från Dogfish Head var lite...tråkig...inget fel på den och säkert en bra gräsklipparöl. Obliteration VI från Midnight Sun, en dubbelipa med enbart Summit-humle, var väldigt skum. Jag kom inte alls överens med den, smakerna var nästan obehagliga.
Kul med så många hembryggder tillsammans med de kommersiella bryggerierna. De åtta hemgjorda för kvällen:
Fabrikör Ekstedts Ordinarie Bitter
Fabrikör Ekstedts Havrestout
Godzilla
Hopsan!
Saison #1
Fett Brett
Hamner
Baggens Mumsiga Julöl
Av dessa uppskattade jag den mumsiga julölen och Hopsan! mest. Kunde också konstatera att min Saison (som tyvärr är rätt spritig i smaken och för stark för att vara en saison är den också, ca 8.4 %) som fått efterjäsa med brettanomyces i tre månader har utvecklats från en medioker öl till att bli både intressant och god. Hamner och Fabrikör Ekstedts Havrestout var okej. Godzilla har inte blivit bättre med lagring, men heller inte sämre. Lågalkoholsbitter var ingen höjdare den här kvällen. Lite roligt var att Hopsan! inte alls behövde skämmas för sig när en andra flaska öppnades efter att både Dark Lord och Eclipse inmundigats.
En perfekt avslutning på kvällen blev Cuvee de Tomme från Lost Abbey, en riktigt elegant suröl som öppnades på initiativ från Rojo, som så många gånger svurit över de hemska felsmakerna som han tyckt surölen representerar. Tack ska ni ha för en suverän lördag på jobbet!
Edit: Glömde att jag öppnade en hembryggd mango-papaya-wit också under kvällen.
onsdag 3 mars 2010
Finns världens godaste pizza i Kanada?
Ja, inte vet jag. Men den godaste pizzan jag hittills har ätit i mitt liv var i alla fall i Kanada. På Canoe Brewpub i Victoria på Vancouver Island i somras. Första försöket att äta och dricka på den här bryggeripuben gick inte så bra, men ett par dagar senare slank vi dit lagom i tid för en tidig lunch. Puben ligger i en gammal (med kanadensiska mått) byggnad från 1894, alldeles nere vid vattnet. På den tiden inrymde byggnaden koleldade elgeneratorer som användes för att hålla gatubelysningen i Victoria igång.
1996 renoverades hela huset och idag håller Canoe till här i ljusa, fräscha lokaler.
Det kändes direkt som att det nog skulle bli en rätt trevlig lunch. Ölen först: Jag provade deras Red Canoe Lager, Sires's Song Pale Ale och Beaver Brown Ale. De två förstnämnda kan jag inte säga så mycket om, två rätt tråkiga öl utan felsmaker. Deras Beaver Brown Ale var dock riktigt trevlig en härlig sommardag som denna, en len och inbjudande öl, nötig, chokladig, en del rostad malt. Passade även riktigt bra till maten som för min del bestod av marinerade, grillade kycklingvingar till förrätt samt en gudasänd Meat Lovers pizza efter det. En riktig gourmetpizza som var helt sprängfylld med smaker som attackerade hela spektrat i doft- och smaksinnet. Inte så konstigt att jag kände mig mer än nöjd trots att ölen som helhet var sådär. Maten är lite dyrare än på andra pubar i Victoria men det är det helt klart värt om den håller en så hög restaurangklass.När maten nästan var slut hade servitrisen nog förstått att jag var intresserad av öl eftersom jag satt där och sniffade i glasen och antecknade frenetiskt i mitt lilla block. Hon frågade försiktigt om jag skulle vilja träffa bryggaren. Javisst, varför inte. Han, Sean Hoyne, höll precis på och fyllde sommarölen Summer Honey Wheat Ale på flaskor men tog sig gärna tid en pratstund. Själva bryggeriet ligger i ett litet, litet källarrum under baren. Ett otroligt kompakt och välorganiserat litet bryggeri med bryggverket i källaren och ett antal lagringstankar hängande en våning upp oven baren.
För att få en uppfattning om hur litet bryggeri det faktiskt var är det bara att titta på de två bilderna nedanför. Den första bilden är tagen i princip där Sean och hans kollega står på andra bilden och vice versa. Sen återstår bara ett kokkärl och liten, liten buteljeringslina innan det är fullt. Står man mitt på golvet kan man nästan komma åt allt som finns där nere.
1996 renoverades hela huset och idag håller Canoe till här i ljusa, fräscha lokaler.
Det kändes direkt som att det nog skulle bli en rätt trevlig lunch. Ölen först: Jag provade deras Red Canoe Lager, Sires's Song Pale Ale och Beaver Brown Ale. De två förstnämnda kan jag inte säga så mycket om, två rätt tråkiga öl utan felsmaker. Deras Beaver Brown Ale var dock riktigt trevlig en härlig sommardag som denna, en len och inbjudande öl, nötig, chokladig, en del rostad malt. Passade även riktigt bra till maten som för min del bestod av marinerade, grillade kycklingvingar till förrätt samt en gudasänd Meat Lovers pizza efter det. En riktig gourmetpizza som var helt sprängfylld med smaker som attackerade hela spektrat i doft- och smaksinnet. Inte så konstigt att jag kände mig mer än nöjd trots att ölen som helhet var sådär. Maten är lite dyrare än på andra pubar i Victoria men det är det helt klart värt om den håller en så hög restaurangklass.När maten nästan var slut hade servitrisen nog förstått att jag var intresserad av öl eftersom jag satt där och sniffade i glasen och antecknade frenetiskt i mitt lilla block. Hon frågade försiktigt om jag skulle vilja träffa bryggaren. Javisst, varför inte. Han, Sean Hoyne, höll precis på och fyllde sommarölen Summer Honey Wheat Ale på flaskor men tog sig gärna tid en pratstund. Själva bryggeriet ligger i ett litet, litet källarrum under baren. Ett otroligt kompakt och välorganiserat litet bryggeri med bryggverket i källaren och ett antal lagringstankar hängande en våning upp oven baren.
För att få en uppfattning om hur litet bryggeri det faktiskt var är det bara att titta på de två bilderna nedanför. Den första bilden är tagen i princip där Sean och hans kollega står på andra bilden och vice versa. Sen återstår bara ett kokkärl och liten, liten buteljeringslina innan det är fullt. Står man mitt på golvet kan man nästan komma åt allt som finns där nere.
Summer Honey Wheat Ale färdiga för att få etiketter på sig
Bryggaren Sean Hoyne i rutig skjorta med kollega
Bryggaren Sean Hoyne i rutig skjorta med kollega
Trots att jag bara fått i mig en öl som var någorlunda god lämnade jag lunchen på Canoe Brewpub med ett stort leende på läpparna, på grund av atmosfären och den underbart goda pizzan. Runt hörnet låg dessutom en Volvoverkstad som gjorde att man nästan kände sig hemma.
tisdag 2 mars 2010
Köpenhamn i helgen?
Vi åker med jobbet på konferensresa till Köpenhamn fredag-lördag. Det är ett späckat schema (som bland annat innehåller rundtur på Nörrebro Bryghus...vad oväntat när undertecknad ansvarar för programmet) där det ska jobbas hårt, lite tid bör dock finnas för att slinka iväg till Jeppe på Ölbutikken på fredag eftermiddag samt besöka några ölställen efter middagen. Jag har inte så bra koll på vilka ställen som kan vara bra efter kl 22 en fredagkväll, gärna lugn, avslappnad atmosfär och god öl. Inte alltför stimmigt a la Toronado. Vi får väl se vad det blir. Några tips?
På lördag hade jag väldigt gärna besökt Örsted Ölbar där det bjuds tio öl från Mikkellers single hop-serie. (Tyvärr) har vi arbetsaktiviteter inbokade mellan kl 14-17 som Örsted kör humliga öl.
På lördag hade jag väldigt gärna besökt Örsted Ölbar där det bjuds tio öl från Mikkellers single hop-serie. (Tyvärr) har vi arbetsaktiviteter inbokade mellan kl 14-17 som Örsted kör humliga öl.
Ställa upp i SM?
24 april avgörs SM i Hembryggd Öl 2010, för första gången på 10 år i Göteborg. Min egen hembryggarkarriär är inte särskilt lång och förra året var det inte aktuellt att ställa upp med några brygder, jag hade helt enkelt inte någon öl som jag riktigt kunde stå för. I år känns läget bättre och jag hade tänkt ställa upp med öl i tre klasser: 4B India pale ale, 7D Porter sam 11C Modifierade öl (tror jag i alla fall). Något osäker på om min supersaison med brettanomyces och som också torrhumlats passar bäst i klass 11C eller om den funkar i klass 9J Supersaison.
IPA:n och portern bryggdes 22 och 23 januari och tappades på flaska för en vecka sedan, saisonen bryggdes i oktober och har stått och gottat sig med brett sedan i början av november. Lite humle fick gå med sista veckan innan även den kom på flaska för en vecka sedan. Jag har inga förhoppningar om framskjutna placeringar i SM för någon av ölen, men det ska bli skoj att få en bedömning på sina alster. Jag kommer dock inte att ställa upp med något i folkets val, mitt lilla lägenhetsbryggeri producerar i dagsläget inte så pass mycket att det känns meningsfullt.
Är det någon annan som tänkt ställa upp i SM för första gången? Eller några gamla rävar som varit med hundra gånger innan?
Vi syns 24 april i Göteborg!
IPA:n och portern bryggdes 22 och 23 januari och tappades på flaska för en vecka sedan, saisonen bryggdes i oktober och har stått och gottat sig med brett sedan i början av november. Lite humle fick gå med sista veckan innan även den kom på flaska för en vecka sedan. Jag har inga förhoppningar om framskjutna placeringar i SM för någon av ölen, men det ska bli skoj att få en bedömning på sina alster. Jag kommer dock inte att ställa upp med något i folkets val, mitt lilla lägenhetsbryggeri producerar i dagsläget inte så pass mycket att det känns meningsfullt.
Är det någon annan som tänkt ställa upp i SM för första gången? Eller några gamla rävar som varit med hundra gånger innan?
Vi syns 24 april i Göteborg!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)