Fredagsprovning: Kanada med gäster

I fredags var det dags att dricka lite kanadensisk öl. Dempa har redan skrivit lite om det här. Weine, Dempa, Rojo och undertecknad träffades lite tidigare för att prova ett par godsaker innan det var dags att ge sig på flaskorna från Kanada. Innan godsakerna öppnade vi också Hemp Ale från Humboldt Brewing (jag har inte riktigt förstått om Humboldt har ett eget bryggeri nu för tiden eller om det är Firestone Walker som brygger deras öl). Hemp Ale har jag inte så mycket att säga om, en rätt tråkig öl. Efter den kom Sculpin IPA från Ballast Point, en öl som jag hade höga förväntningar på och mina förväntningar överträffades med råge! En sån härlig tropisk nektar-humlestinn IPA. Vi kunde inte undgå att sitta där och fnittra tillsammans ungefär som fyra tonårstjejer som sitter och skvallrar om snygga killar. Glasen tömdes alldeles för snabbt och jag önskar att vi hade ett par flaskor till att öppna. En klar fullpoängare och klart den bästa IPA jag druckit hittills. Dagen efter såg jag att det faktiskt fanns två droppar kvar i flaskan och såg naturligvis till att dricka upp dessa, det doftade och smakade fortfarande helt underbart.
Efter Sculpin var det dags att tömma en Pliny the Elder från Russian River. Dempa tyckte den stod sig lite platt efter Sculpin. Själv håller jag inte med. Visst, det är inte samma nektarkoncentrat som Sculpin men den har andra kvaliteter som Sculpin saknar och den har en annan komplexitet i sin smak. Lycklig efter två världsklassöl började resten av kvällens tiomannaskara (egentligen åttamanna- och tvåkvinnoskara) droppa in och det var dags att plocka fram lite snacks i form av osttallrik, nötter, salta pinnar, nachochips och seven layer dip och börja avkapsylera ett gäng kanadensare. En hembrygd från rickgordon hanns också med innan hela gänget var samlat, en trippel som senare parallellprovades med Surly Blonde. Ricks var bäst med hästlängder.

Totalt provades elva öl från sex bryggerier/brewpubs i British Columbia och en från Quebec i följande ordning:
1. Crooked Coast Amber Ale (Driftwood Brewery)
2. Fat Cat India Pale Ale (Fat Cat Brewery)
3. Black Toque India Dark Ale (Phillips Brewing Co)
4. Raspberry Porter (Tree Brewing)
5. Blackberry Porter (Cannery Brewing Co)
6. Maple Stout (Cannery Brewing Co)
7. Longboat Chocolate Porter (Phillips Brewing Co)
8. Pompous Pompadour Porter (Fat Cat Brewery)
9. Surly Blonde (Phillips Brewing Co)
10. Brother Bart Belgian Brown Ale (Driftwood Brewery)
11. Legacy Ale (Swans Hotel - Buckerfield Brewery)
12. Don de Dieu (Unibroue)
Efter en snabb öppen fråga runt bordet verkade det som de flesta var rätt överens om att de båda ölen från Cannery Brewing var de bästa av de elva från Bristish Columbia. Helt i vanlig ordning blir det inga fullvärdiga recensioner av så många öl på en gång, utan endast några korta reflektioner från kvällen:
Pompous Pompadour Porter var en orgie i felsmaker. Den smakade rent förjävligt, vilket är lite synd då den andra av mina två inköpta flaskor presenterade en rätt trevlig, ren och helt okej porter.
Legacy Ale är förmodligen den sämsta Barley Wine jag druckit. Med en alkoholhalt på 10 % och smak som sockermättat slisk undrar man vilket OG den brygden måste haft?
Black Toque India Dark Ale hade en del sköna smaker i sig.
Raspberry Porter smakade...obra kort sagt.
Surly Blonde en trippel? Jag är skeptisk...
Det var ett väldigt trevligt gäng som samlats runt bordet denna fredagkväll.
Don de Dieu var riktgt god tycker jag.
En fet katt-IPA var tråkig efter Sculpin och Pliny, samt hade felsmaker. Skärpning Fat Cat!

Efter provningen upphörde det frenetiska antecknandet och de flesta runt bordet förvandlades från lågmälda, introverta enstöringar till intesivt diskuterande sociala människor. Det var nu dags att plocka fram lite efter-provnings-dricka och jag hoppas att inget suttit och väntat på att det skulle komma in någon raritet. Nej, i stället plockades det fram två hembrygder från undertecknad, Höstmörker och Ilias Princess Ale, hembryggd cider från David gjord på äpplen från Dalsland samt mjöd från Davids kompis Gustav. Cidern var Davids första och bryggdes i höstas, en härlig, torr cider med fin syrlighet och fräsch äpplesmak. Mjöden var även den bra även om drycker som den här som känns som ett sött dessertvin inte riktigt är min cup of tea.När endast bottensatsen återstod i flaskorna styrde de flesta sina steg mot Rover där alla fick plats runt ett bord. Ett par suröl blev det för mig. Hanssens Oude Gueuze som var riktigt jävla bra samt Framboise Boon 2006 som var lite för söt och snäll så här sent på kvällen. Efter en lång ölkväll gick jag hem till mitt krypin, glad efter att druckit en massa god och mindre öl samt umgåtts med ett gäng sköna ölnördar. Hoppas provningen uppskattades av alla inblandade.